viktoriajohnsen

På senare tid har jag känt mig som ett jävla UFO. Min hjärna nästan stannar upp i vissa situationer och ser så tydligt att jag inte är som andra, jag tänker inte som andra och gör inte som andra.

Jag kanske inte är utåtriktad och är den som pratar och flabbar rätt ut. Jag gör det ibland med folk jag känner och som jag känner mig bekväm med men absolut inte med vem som helst.
Jag kanske anses som tråkig när jag under ett samtal med flera inblandade sitter syst. det ingen verkar förstå är att jag lyssnar och iaktar och jag anser att det ibland är bättre att lyssna och tänka innan man öppnar käften.

Och det här med ärlighet.. Jag värderar ärlighet väldigt högt! Att du ska vara ärlig är A och O men det är skillnad på ärlig och ärlig. Du kan vara finkänsligt ärlig och okänsligt ärlig och en vettig människa kan se skillnaden. Jag tycker att människor som vräker ur sig saker "för dem vill vara ärliga" och sen skiter i om dem sårar folk sakna hjärna. Du ska vara ärlig men fan inte elak.

Varför är det bara jag som verkar tycka dessa saker? Är jag den enda som har förnuft att förstå hur man fungerar som medmänniska? Eller så kanske det bara är jag som tycker såhär. Alla andra kanske anser att man bör vara utåtriktad och ta för sig.. 

Jag kommer alltid att vara den jag är, jag tänker innan jag talar och jag behöver inte alltid dela mina tankar och åsikter bara för att jag har en. Vill du lära känna mig får du ge det tid och tycker du jag är ett ufo finns det gott om utåtriktade personer att lära känna istället.